Vi börjar med att lägga upp en sida som handlar om att spara pengar.
Spara pengar – Detta är en blogg som bla handlar om att spara pengar.

Här kommer en ordlista där många av de krångliga orden kring pension förklaras.

Allmän pension

Den allmänna pensionen är den del av pensionen som du har rätt till enligt lag. Den betalas ut av staten och består av tre delar: inkomstpension, premiepension och garantipension. Storleken på den allmänna pensionen beror på hur mycket pengar du tjänat in under de år du jobbat, studerat, gjort värnplikt eller varit föräldraledig.

Avtalspension

Avtalspension eller tjänstepension är den del av pensionen som din arbetsgivare betalar till dig. Den är grundad på ett kollektivavtal mellan din arbetsgivare och ett fackförbund. Hur stor del som avsätts till avtalspension beror på vilken arbetsgivare du har och vilket kollektivavtal de har.

Garantipension

Garantipensionen är en del av den allmänna pensionen. Den är till för att skydda de som har en låg taxerad inkomst och den garanterar dig en viss summa per månad i pension även om du haft en låg inkomst eller ingen inkomst alls.

Garantitillägg

Garantitillägg är en del av garantipensionen för dig som är född mellan 1938 och 1953 och den garanterar att du inte kommer att få mindre pension än vad du tjänat in till enligt det gamla pensionssystemet. Garantitillägget utgör mellanskillnaden.

Individuellt pensionssparande

För att påverka din framtida pension kan du själv spara pengar i ett individuellt pensionssparande. Det vanligaste är att man sparar en viss summa pengar per månad men du väljer själv förvaltare, hur du vill spara pengarna och hur mycket du vill spara per månad. Bara ett par hundralappar i månaden kan förbättra din pension avsevärt om du har långt kvar till pensionen.

Inkomstpension

Inkomstpensionen är den stora delen av den allmänna pensionen. Den utgörs av en viss procent av det du tjänar (16 procent för närvarande).

Premiepension

Förutom inkomstpension och garantipension så finns en tredje del i den allmänna pensionen och det är premiepension. Den utgörs av 2,5 procent av din inkomst och det är denna del av pensionen som du får förvalta själv. Du väljer själv förvaltare och fonder samt om du vill ha en fondförsäkring eller en traditionell försäkring. För de som inte gör något aktivt val förvaltas premiepensionen av Premiesparfonden.

Privat pensionssparande

Se Individuellt pensionssparande

Tjänstepension

Se Avtalspension

Med dagens pensionssystem finns det många möjligheter att påverka pensionen för att få en högre pension den dag man vill dra sig tillbaka från det hektiska arbetslivet. Vi listar ett antal förslag på hur du kan påverka din pension:

• Jobba mer. Den stora delen av pensionen består av ihoptjänad lön. Både den allmänna pensionen, premiepensionen och tjänstepensionen utgörs av en viss procentsats på den intjänade inkomst. Desto mer du jobbar, desto högre pension. Dock finns det ett tak som gör att om du tjänar mer än en viss summa per månad så påverkar den överskjutande delen inte din pension.

• Skapa ett individuellt pensionssparande. Genom att satsa några hundralappar i månaden i ett privat pensionssparande kommer du som är ung att ha en avsevärd högre pension den dag du väljer att gå i pension. Du kommer att överleva på den allmänna pensionen, men för dig som vill ha en liten guldkant på vardagen eller en högre levnadsstandard bör pensionsspara.

• Välj rätt fond och förvaltare. Genom att placera pengarna rätt kan du få en högre pension än om du inte gör något val. För den som tycker att det är svårt att välja kan man få hjälp med valet från en rådgivare på PPM, banken eller något finansbolag.

• Välj rätt arbetsgivare. Tjänstepensionen påverkas av vilket kollektivavtal din arbetsgivare har. Hur stor din avtalspension eller tjänstepension blir beror alltså på vilket kollektivavtal din arbetsgivare har. Det finns också arbetsgivare som inte är anslutna till något kollektivavtal. De kan då ha individuella avtal mellan arbetsgivaren och den anställde som reglerar tjänstepensionen, men det finns också arbetsgivare som inte betalar ut någon tjänstepension alls så det kan vara värt att kolla upp.

• Fortsätt arbeta så länge som möjligt. Ju tidigare du tar ut pension, desto lägre blir din pension eftersom den ska räcka i fler år. Du har rätt att ta ut pension från det år du fyller 61, men det är inget krav, du får jobba så länge du vill. Du väljer själv när du vill ta ut pension och du behöver heller inte ta ut hela pensionen samtidigt, du kan till exempel välja att bara ta ut inkomstpension men avvakta med tjänstepension eller tvärtom.

I Sverige finns ingen fastställd pensionsålder. Man har rätt att ta ut pension från det man är 61 år, men det finns inget krav på att man måste göra det. Man kan vänta hur länge man vill innan man ansöker om pension. Man har också full rätt att ta ut pension samtidigt som man arbetar heltid eller deltid och tjänar in mer pengar i pensionsgrundande inkomst. När det gäller garantipensionen finns det dock en regel som säger att just denna del av pensionen får tas ut tidigast från och med 65 års ålder.

När man har bestämt sig för att ta ut pension så måste man ansöka om pension. Detta gör man alltid hos Försäkringskassan, oavsett vilken del av pensionen man vill ta ut. Pension betalas aldrig ut retroaktivt och Försäkringskassan har en viss handläggningstid, så det kan vara klokt att ta kontakt med dem och skicka in ansökan om pension ett par månader innan den dag man väljer att ta ut pension. Beslutet kommer sedan hem till dig ungefär en månad innan den dag du går i pension. Du väljer själv om du bara vill ta ut premiepensionen, men vänta med inkomstpensionen, eller om du endast tar ut tjänstepensionen tills vidare, du gör precis som du vill. När du ansöker om pension väljer du om du vill ha efterlevandeskydd eller inte. Om du väljer detta alternativ så kommer dina anhöriga att få ut din pension om du dör. Om du inte väljer efterlevandeskydd kommer pengarna att tillfalla staten i händelse av dödsfall. Efterlevandeskydd innebär dock att dina pensionsutbetalningar blir lägre eftersom dina intjänade pengar ska räcka både till dig själv och till din anhörige.

Garantipension är en del av den allmänna pensionen och är ett slags grundskydd till dem som har en låg taxerad inkomst. Garantipensionen innebär att man aldrig kan få mindre än en viss summa per månad när man går i pension. För 2009 garanteras minst cirka 7 600 kronor per månad för ogifta och 6 800 kronor per månad för gifta. Då måste man ha bott i Sverige i minst 40 år. Om man bott kortare tid i Sverige får man en fyrtitiondel för varje år man bott i landet. Om man bott exempelvis 27 år får man alltså 27 fyrtitiondelar av hel garantipension. Undantag ges till flyktingar eller andra speciellt behövande.

För de som är födda mellan 1938 och 1953 finns det ett garantitillägg. Detta tillägg garanterar att pensionen aldrig kommer att bli lägre än den tilläggspension man tjänat in från och med 65 års ålder. För såväl garantipension och garantitillägg gäller att pensionen betalas ut tidigast från och med 65 års ålder.

Det finns också en annan form av garantipension som heter äldreförsörjningsstöd. Detta innebär att personer över 65 år kan få äldreförsörjningsstöd så att de kommer upp i minst 4421 kronor per månad i disponibel inkomst efter skatt och det ingår även att en hyra på max 6 200 kronor för ogifta personer betalas av staten.

Det svenska pensionssystemet består av tre delar: den allmänna pensionen (som betalas ut av staten), tjänstepensionen eller avtalspensionen (som betalas ut av din arbetsgivare) samt privat eller individuellt pensionssparande. För dig som vet med dig att du kommer att få en låg pension, till exempel om du inte jobbat så mycket, så kan det vara bra att komplettera med ett privat pensionssparande. Då har du chans att öka på din pension med en betydande del. Man räknar med att utan privat pensionssparande får man bara upp till 60-65 procent av den lön man har som yrkesverksam. För många kan det innebära en ekonomisk förlust att gå ner till 60 procent av sin nuvarande lön. Man har ju lärt sig att leva efter den inkomst man har och det kan vara svårt att minska på utgifterna. Men som tur är så finns ju möjligheten att öka pensionen genom ett individuellt pensionssparande. Om man har många år kvar till pensionen så räcker det att bara spara några hundralappar per månad för att förbättra pensionen avsevärt.

När det gäller privatpensionssparande så finns det många möjligheter för hur man väljer att placera pengarna. Om du sparar i en fondförsäkring så är riskerna större, men denna typ av pensionssparande ger oftast en högre avkastning. De vanligaste fondkategorierna är räntefonder (räntebärande papper) och aktiefonder. Ju större andel aktier, desto högre risk. Denna typ av sparande passar dig som har långt kvar till pensionen. Du behöver inte välja fond själv utan detta kan du få hjälp med på banken eller finansbolaget där du valt att pensionsspara. Men om du är intresserad av aktier och fonder kan du naturligtvis själv påverka vart dina pengar ska placeras. Om du sparar i ett traditionellt sparande så garanteras du ett visst belopp per månad. Beloppet varierar beroende på hur bra din fondförvaltare lyckats placera dina pengar. Du är garanterad att minst få det belopp du blivit utlovad. Denna typ av sparande passar dig som har nära till pensionen då det är ett lågriskalternativ som främst placerar i räntebärande papper.

Tjänstepension eller avtalspension är den del av pensionen som utbetalas av arbetsgivaren, till skillnad från den allmänna pensionen som betalas ut av staten. Tjänstepensionen utgör ett viktigt komplement till den allmänna pensionen och för den som har jobbat i många år kan tjänstepensionen eller avtalspensionen uppgå till en hög summa. Avtalspensionens storlek bestäms oftast av kollektivavtal mellan arbetsgivare och fackförbund. Det gör att storleken på avtalspensionen varierar från arbetsgivare och arbetsgivare. För de arbetsgivare som inte har kollektivavtal så kan de istället ha något slags individuellt avtal mellan arbetsgivare och enskild arbetstagare och för vissa kan till och med tjänstepension saknas helt. I Sverige idag omfattas ungefär 90 procent av arbetstagarna av kollektivavtal om tjänstepension, vilket internationellt sett är en mycket stor andel. Det rör sig om närmare fyra miljoner människor i Sverige som är berättigade till tjänstepension. De dominerande kollektivavtalen på marknaden just nu är ITP (Tjänstepension för privatanställda tjänstemän), KAP-KL (tjänstepension för anställda inom kommun och landsting), Avtalspension SAF-LO (för privatanställda arbetare) och PA 03/P 91 (för anställda inom staten). Förutom dessa uppräknade finns flera varianter av dessa pensionsavtal samt pensionsavtal som är reglerade genom så kallade hängavtal mellan en enskild arbetsgivare och de fackliga arbetstagarrepresentanterna samt tjänstepensioner som har sin grund i fristående individuellt avtal mellan en arbetsgivare och en enskild arbetstagare.

I många fall kan du själv få välja hur tjänstepensionen eller avtalspensionen förvaltas. Genom att göra ett aktivt val kan du förhoppningsvis få fonder som går riktigt bra och som ger ett bättre värde än om du inte gjort något val. För de flesta så utgör tjänstepensionen en mycket högre summa än vad premiepensionen gör, och i så fall är det viktigare att förvalta tjänstepensionen väl. Den kommer att vara en stor del av den framtida pensionen. Villkoren för tjänstepensionerna fastslås av parterna i kollektivavtalet, det vill säga fackförbund och arbetsgivare. Överenskommelserna brukar innehålla föreskrifter om förmåner, ersättningsnivåer och former för hur pensionerna ska tryggas. Villkor och förmåner skiljer sig därför åt mellan de olika pensionsplanerna.

Precis som inkomstpension och garantipension så är premiepensionen en del av det svenska pensionssystemet. Premiepensionen ingår i den del av pensionen som heter den allmänna pensionen och det är den del som du själv får förvalta över. Det fungerar så att 2,5 procent av din inkomst avsätts till premiepensionen. Det finns ett tak som begränsar så att om man tjänar mer än 26 125 kronor per månad så påverkas inte pensionen av den del som överstiger denna summa. Skatteverket är den myndighet som bestämmer hur stor den pensionsgrundande inkomsten är. Det är inte bara lön som räknas utan även den tid du fått ersättning från exempelvis a-kassa, värnplikt, föräldraledighet och studier kan räknas in. Pengarna avsätts varje månad från inkomsten, men först året därpå omvandlas de till pensionsrätter och sätts in på premiepensionskontot hos PPM. Därefter är det fritt fram för den skilde att själv förvalta pengarna om han eller hon vill. Om man inte gör något aktivt val förvaltas pengarna av den statligt förvaltade premiesparfonden.

För närvarande finns ungefär 800 fonder man kan välja bland. Man får själv välja kapitalförvaltare och fond. Om man lyckas förvalta pengarna rätt och börsen går bra så får man en bättre pension än om börskurserna går dåligt. Ofta brukar man få många erbjudanden när det är dags att välja fonder och de flesta större banker och finansbolag erbjuder rådgivning i samband med att det är dags att göra det årliga valet av fonder. Man kan välja allt från högriskfonder med mycket aktier i, till lågriskfonder med mer räntebärande papper. Hittills har ungefär 57 procent av spararna gjort aktiva val inom systemet. Resterande, de som inte gjort något aktivt val, har fått sina pengar insatta i Premiesparfonden. Den förvaltas av sjunde AP-fonden som bildades i samband med att pensionssystemet i Sverige gjordes om och att premiepensionen infördes. Det har fattats ett beslut i sjunde AP-fonden om att man ska införa generationsfonder för de som inte gör något val. Då kommer andelen aktier i sparandet att vara högre för de yngre personerna och för de äldre som har närmare till pensionen blir det mer räntebärande papper med låg risk.

Från den månad man är 61 år gammal får man börja ta ut sin premiepension om man vill, men man kan vänta tills man är äldre om man hellre vill det. När man börjar ta ut sin premiepension får man välja mellan en traditionell livförsäkring eller en fondförsäkring. Alternativet med livförsäkring ger en garanterad nivå och utöver detta får man eventuell ränta från premiepensionsmyndighetens kapitalförvaltning. Om man väljer fondförsäkring varierar pensionsbeloppet från år till år och utbetalningarna fastställs på årsbasis baserat på värdet av fonderna.

Den allmänna pensionen i Sverige består av tre delar, inkomstpension, premiepension och garantipension. För de flesta så är inkomstpensionen den största av dessa tre delar. Den grundar sig på den sammanlagda inkomst du haft under ditt yrkesverksamma liv. Den totala avgiften till den allmänna pensionen är 18,5 procent av din pensionsgrundande inkomst. Av dessa går 16 procent till inkomstpensionen och 2,5 procent till premiepensionen. Ju mer du jobbat, desto högre inkomstpension. Men det finns ett tak som gör att den del av din inkomst som överstiger 30 900 kronor i månaden inte påverkar pensionen. Du tjänar in så kallade pensionsrätter för varje år du jobbar och du får även pensionsrätter för den tid du är föräldraledig, gör värnplikt eller studerar.

Hur stor din inkomstpension blir beror alltså på hur stor pensionsrätt du har samlat ihop till den dag du går i pension. Självklart påverkar det också hur gammal du är när du pensionerar dig. Om du väljer att gå i pension när du är 61 år som är den ålder du tidigast får ta ut din inkomstpension så ska dina pensionspengar räcka längre än om du går i pension när du är 65 år gammal. Dessutom går du ju miste om ett antal intjänandeår om du går i pension tidigt. Det har faktiskt stor påverkan när man väljer att du ut sin pension. Det finns studier som visar att om man väljer att ta ut pension vid 61 års ålder uppgår pensionen bara till cirka 72 procent av den summa man skulle få ut i pension om man istället hade gått i pension vid 65 års ålder. Om man jobbar ändå tills man är 68 år innan man väljer att gå i pension så blir pensionen nästan en tredjedel (29 procent) högre än om man skulle gått i pension vid 65 år.

Inkomstpensionen följer den allmänna löneutvecklingen i Sverige. Går det bra för Sverige så kommer också din pension att bli högre. Inkomstpensionen beräknas lika för både killar och män. Den betalas också ut till alla som har tjänat in rätt till den, det vill säga pensionsrätter och pensionspoäng. Det spelar alltså ingen roll om man som pensionär bor i Sverige eller inte.

Förutom inkomstpension finns det två andra delar av dagens pensionssystem, premiepension och garantipension. Premiepensionen är de övriga 2,5 procent av din inkomst som går till pension. Det är denna del som du får välja förvaltning av genom att välja en fond i det orange kuvert som skickas hem till alla en gång om året. Garantipension är till för dem som har så låg intjänad inkomst att de inte uppnår lägsta minimibelopp som staten har bestämt.